Serien.

Jaaaa hörni, nu är serien igång igen.
Iaf för oss, medans resten av Innebandy Sverige har nästa vecka eller veckan efter de.
Ja ni kanske vet att vi losade första matchen mot Dalen.
Ja har igentligen inte så mycket att säga om de, vi borde ha vunnit.
Men av någon konstig anledning så gjorde vi inte de.
Bryt ihop och kom igen sen...
Idag, nyss faktiskt så var det hemma premiär mot Västerås.
Det började stelt och dom gjorde väl det dom var bra på, ligga lågt och springa på kontring.
Till slut kunde vi reda ut stormen och vinna med 4-3 eller om det vart 5-4... Vet ej.... Hmm...

Nu något som inte alls har med Innebandy att göra, i min ensamhet på en av dom arbetslösa förmidagarna som ja har så kollade ja på The Oprah Show. Mycket bra för övrigt...
Ja men då iaf så handlade det programet om att Cher skulle göra en ny konsert i Las Vegas.
Och då passade en annan världsstjärna på att dyka upp.
Alla har vi hör: "Rooling On a river"
Tina Turner, för er som inte visste de... Skäms i så fall.
Sedan sjung dom lite och hipp hurra, och sedan kom Oprah också upp på scen och skulle tacka och säga hej då.
Det var då ja började fundera...
Fatta hur många miljoner, miljoners miljoner det står på den scenen då...
Oprah, Cher och Tina Turner, plötsligt kände ja mig väldigt ensam, liten och obetydlig.
Men sen vart ja arg, fatta hur mycket pengar, matk och inflytande dom där tre big buttade brudarna sitter på.
Dom skulle ju kunna förändra världen. Faktiskt så tror ja de...
Men dom fick mej att känna mej liten...
Då blev ja arg, gick in i köket och gjorde mig en smörgås.


It makes me wonder...



//Malin.s.




Tillägg:

Räknar man ting, tror man nog lätt. Att det jag har måste vara komplett.
Ser du en flicka i mig, med allt som kan önska sig.
Å hon kan få, pärlor och guld, letar hon lite är skattgömman full.
Se dig omkring en gång till...
Visst, hon har allt hon vill.
Jag har saker som får dig att undra, om jag någonsin kan drömma om fler
- vill du ha en manick, jag har hundra. Men vad då. Jag vill ha, något mer...

Innebandy!

Yes, på Söndag är det serie premiär, borta mot Dalen i Umeå.
Oj vilken resa, det tar ca 7-8 timmar att åka dit, ungefär lika låmg tid som det tar att åka Till Göteborg.
Helt otoligt, det känns konstigt eftersom att man som Örebroare har väldigt kort till Göteborg och vääääldigt långt till Umeå så känns det konstigt att det nu är lika långt. Men men, sånt är livet...

Undrar om det var förra lr om det var förr förra helgen vi var på Gotland... Hmm... Jaja, skit samma.
Vi har iaf varit där och spelat tränings cup, som vi vann efter vinst mot IKSU och två oavgjorda mot Endre och Rönnby.
Fråge tecken rätades ut till utropstecken och stämmningen var på topp, förutom när det gäller klubbor.
Vi vart bestulna på klubbor i laget, självklart vart material fantasten Malin Sydner bestulen...
Och så var det några fler i laget och några i Rönnby tror ja, tråkigt och dålig "reklam" för arrangemanget i sig.
Men ja fick ju träffa mina kära vänner som bor på ön och min extra pappa Storm. Alltid lika kärt återseende!

Så nu efter att ha bliven bestulen på både cykel*2 och klubbor så har ja tappat tron på mänskligheten ännu mer.
Nä ok, de kanske inte är så farligt trots allt.

Haha!!! Men vad spelar det för roll stots allt, alla ska vi ju dö om några månader...
Ne det var Linda som har fått för sig (tillsammans med alla skolundommar i hela världen) att jorden kommer att sugas in i ett svart hål orsakat av oss själva...
Ja tror det stod någe som det på Expressen eller liknande.
Hmm, ja vette katten men det känns lite extremt.

Just nu är det Paralympiska sommarspelen på TV, ja blir så himla imponerad av deltagarna och hur dom lyckas.
Förstå att var synskadad och ändå vinna OS guld på 100m. Helt sjukt imponerande!!!

Öh, nu har ja inte så mycket mer att skriva om... Inte vad ja kommer på iaf.
Så ja önskar alla en trevlig helg och håll tummarna för en lyckad premiär på Söndag för mej och laget!!!

//Malin.s.